Publicerad Lämna en kommentar

Marbella tar krafttag för att hindra husockupationer

Nu har Marbellas borgmästare Ángeles Muñoz gjort en strålande insats för sina kommuninvånare för att förebygga husockupationer och hjälpa utländska fastighetsägare med råd och information i ärendet.  Hon påpekar också att Marbella kommun inte har ett generellt problem idag med detta men hon vill i preventivt syfte starta detta projekt.

Borgmästaren har startat en ny avdelning inom den lokala polisen (Policía Local) med en enhet av 30 lokala poliser som kommer att arbeta tillsammans med kommunens utlänningskontor för att erbjuda rådgivning, informera och underlätta vid polisanmälningar. Denna rådgivning kommer också att kunna ske på var och ens modersmål vid behov.

Poliserna kommer också att ha samarbete med bostadsrättsföreningar, fastighetsskötare och mäklarkontor för att i god tid få information om något är på gång. Vidare kommer man att göra en kartläggning av olika områden där risken för husockupationer bedöms som särskild stor och där extra bevakning kan sättas in.

Den lokala enheten inom lokalpolisen kommer också att arbeta tillsammans med nationalpolisen som är den polisenhet i kommunen som ansvarar och ingriper vid husockupationer.

Ángeles Muñoz betonar att detta initiativ är gjort för att ge ökat trygghet till de tusentals utländska invånare som har köpt bostad i kommunen.

Foto: diariosur.es

Publicerad Lämna en kommentar

Hur har svenska och spanska regeringen hanterat Coronakrisen?

Enkäten “Covid-Score” visar att spanjorer och svenskar är bland de nationaliteter som rankar sina respektive regeringar lägst i hur de hanterat Coronakrisen. Undersökningen som gjorts av Institutet för global hälsa (ISGlobal) i Barcelona, visar att spanjorerna underkänner sin egen regerings hantering av den pågående hälsokrisen. Pedro Sánchez regering får 44,68 poäng av totalt hundra och hamnar därmed på 15:e plats på listan av totalt 19 länder.

Sämre betyg får endast regeringarna i Sverige (42,07 poäng), Polen (41,28 poäng), Brasilien (36,35 poäng) och Ecuador (35,76). De som varit nöjdast med sina regeringar under krisen är kineserna (80,48 poäng), sydkoreanerna (74,54 poäng) och sydafrikanerna (64,62 poäng).

Frågorna handlade om hur tydlig regeringen varit i sin kommunikation, tillgången till gratis virustester, förekomsten av smittspårare samt kvaliteten på det nationella hälsovårdssystemet. Sämst betyg fick den spanska regeringen när det gällde tillgången på gratis och tillförlitliga Covid-tester för personer med symptom (2,09 av 5).

Enligt författarna till studien hänger resultatet ihop med förtroendet för regeringen, folkhälsoexperterna, hälsovårdssystemet samt vetenskapen. Ju högre dödlighet och ju fler smittade, desto sämre snittbetyg fick regeringarna. Samtliga regeringar fick dåliga betyg för hur de svagaste i samhället skyddats och fått hjälp under krisen. Allra sämst snittbetyg i de 19 länderna fick de styrande för hur de hanterat folks mentala hälsa.

Undersökningen har gjorts i samarbete med CUNY School of Public Health i New York och andra internationella institutioner. Totalt har 13 400 personer intervjuats i 19 olika länder. I Spanien deltog 748 personer. Resultatet publicerades 5 oktober i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Denna artikel är hämtad från den svenska tidningen Sydkusten i Marbella.

Publicerad Lämna en kommentar

Vad är sanningen om husockupationer?

Inte bara pandemin har skapat rubriker i spansk media i sommar. En annan het potatis som har rört upp den politiska och mediala agendan är så kallade ”okupas”, det vill säga husockupanter. Tidningen Sydkusten har skrivit mycket professionellt om detta och här kommer utdrag ur deras artiklar.

Både media och politiker har målat upp skräckscenarier där semesterfirare återvänder hem och finner sitt hem ockuperat av okända och utan möjligheter att kasta ut dem. Enligt jurister är detta ytterst ovanligt i Spanien, trots att en del får det att låta som om det skulle vara ett av landets stora problem. Det skriver tidningen El Diario.

Bland flera felaktiga föreställningar förekommer att de första 48 timmarna av en husockupation skulle vara avgörande för om fastighetsägaren kan vräka ockupanterna eller ej. Enligt ryktet skulle det efter dessa två dygn vara omöjligt utan ett domstolsbeslut. Enligt jurister som intervjuats i tidningarna El País och El Diario är detta inte sant, det finns ingen sådan gräns i nuvarande lagstiftning.

Det finns dock en stor skillnad i hur vräkningen kan gå till, beroende på vilken typen av brott som begåtts. I fallet ockupation kan det nämligen röra sig om antingen hemfridsbrott eller egenmäktigt förfarande, beroende på hur bostaden används av ägaren. Det är inte samma sak att ockupera någons bostad, oavsett om det är en permanentbostad eller semesterbostad, som att ockupera en tom fastighet som exempelvis ägs av en bank eller en gamfond. De straffrättsliga påföljderna skiljer sig också åt.

Hemfridsbrott, “allanamiento de morada”, behandlas i artikel 202.1 i brottsbalken och kan leda till fängelsestraff på upp till fyra år, om ockupanten använder våld eller hot. Brottet ska anmälas till polis eller domstol tillsammans med ID-handling och dokumentation som lagfart, giltigt hyresavtal eller fakturor. Polisen kan agera när som helst för att vräka de illegala bosättarna, alltså oavsett hur många timmar som har passerat. Denna typ av brott förekommer visserligen, men är ovanliga (285 fällande domar under 2018) och följer dessutom en nedåtgående trend. Enligt domaren Joaquim Bosch som intervjuas av El Diario, kan folk känna sig trygga i sina hem.

Om bostaden som ockuperas däremot är obebodd, betecknas det istället som egenmäktigt förfarande, ”usurpación”. Detta brott leder endast till böter, så länge det inte är något våld eller hot inblandat. Dessa ockupationer sker oftast i övergivna bostäder som tillhör banker eller gamfonder. Det kan också vara osålda lägenheter, många gånger i ofärdiga byggen. I dessa fall måste det rättsliga förfarandet inledas innan vräkning kan ske.

Enligt de experter som intervjuats av El País och El Diario faller de flesta husockupationer i Spanien under denna typ. Den vanligaste typen av ”okupas” är fattiga familjer som ockuperar bankåtertag. Något helt annat är de problem som kan uppstå om en hyresgäst vägrar flytta när kontraktet löper ut eller helt enkelt slutar betala hyran. Det rör sig varken om hemfridsbrott eller egenmäktigt förfarande.

Publicerad

Drömmer du om att starta företag i Spanien?

Genom åren är det många svenskar som har startat företag i Spanien. Den största delen har valt att etablera sina företag på Costa del Sol och Costa Blanca där merparten av svenskar, norrmän och danskar har köpt bostad. Idag finns det över 500 affärsrörelser ägda av skandinaver inom de mest skiftande yrkesgrupper. Du kan se vilka de längre ner på sidan.

De spanska företagsformerna påminner mycket om de svenska och det är lite som skiljer länderna åt. Här kan du läsa mer om hur det går till att starta företag i Spanien.

Typer av affärsrörelser ägda av Skandinaver på Costa del Sol & Costa Blanca

 

ADVOKATER & JURIDISKA TJÄNSTER

AKUPUNKTUR

ALTERNATIVMEDICIN

ARKITEKTER

AUKTIONSFIRMOR

BAGERIER & KAFÉER

BANKER (med kassatjänst)

BANKER (utan kassatjänst)

BILFÖRSÄLJNING

BILREGISTRERING

BILVERKSTÄDER

BILUTHYRNING

PARKERING FLYGPLATSEN

BLOMSTERAFFÄR

BOKHANDEL

BYGGENTREPRENÖRER

BYGGFÖRETAG & RENOVERINGAR

CALLCENTER

CATERING

DATORER

ELLEVERANTÖR

EVENTARRANGÖRER

FASTIGHETSMÄKLARE

FASTIGHETSPORTALER

FLYTTFIRMOR

FOTVÅRD

FRISÖRER

FYSIOTERAPI & SJUKGYMASTIK

FÖRENINGAR & KLUBBAR

FÖRSÄKRINGAR

GARNAFFÄR

GOLFBOKNINGAR

GOLFBANOR (Svenskägda)

GOLFUTRUSTNING & GOLFSHOP

HEMSIDOR & GRAFISK DESIGN

HANTVERKARE

HEMSERVICE & OMSORG

HEMINREDNING & DESIGN

HOTELL

HÄLSOKOST & EKOLOGISK MAT

HÖRAPPARATER

INTERNET, TELEFONI & DATORER

JACUCCI

JORNALISTER & SKRIBENTER

JURIDISKA TJÄNSTER & RÅDGIVARE

KIROPRAKTORER & NAPRAPATER

KLÄDBUTIKER

KYRKOR

KÖKSINREDNINGAR

LARM & ÖVERVAKNING

LUFTKONDITIONERING

LÅNGTIDSPARKERING MALAGA FLYGPLATS

LÄKARE

MASSAGE

MATVAROR (SKANDINAVISKA)

MEDIA, MAGASIN & TIDNINGAR

MÄSSARRANGÖRER

MÖBLER

OPTIKER

PENSIONÄRSHEM & ÄLDREOMSORG

PSYKOLOGER

REHABILITERING

RESEBYRÅER

RESTAURANGER & BARER

SJUKGYMNASTER & MASSÖRER

SJUKHUS

SKOLOR & UTBILDNING

SKÖNHETSVÅRD

PRÅKKURSER

STÄDNING & RENGÖRNING

SVENSK RADIO

TANDLÄKARE

TENNISTRÄNARE

TV, LJUD & BREDBAND

TRYCKERIER

UTHYRNING AV BOSTÄDER

VATTENFILTER

VETERINÄRER

VINFÖRSÄLJNING & BODEGOR

YOGA

Publicerad

Svenska skatteregler för din bostad i Spanien

Svenska skatteregler för din bostad i Spanien när du fortfarande är skriven i Sverige och inte är resident i Spanien

Den normala gången för en svensk som flyttar till Spanien är att först åker man på semester ett par veckor. Sedan upprepar man detta under ett antal gånger tills man blir så förälskad i landet att man köper en fritidsbostad, men har fortfarande kvar sitt huvudsäte i Sverige. Sista steget är att man beslutar att flytta ut från Sverige, både fysiskt och skattemässigt och blir mantalsskriven och fast boende i Spanien. Vad får då dessa olika steg för skattemässiga konsekvenser i Sverige? I den här artikeln tar jag upp skattereglerna för en svensk som köper en fritidsbostad i Spanien och fortfarande är skattemässigt bosatt i Sverige. Denna situation är ganska vanlig för svenskarna i Spanien. Man bor i sitt hus på Costa del Sol under delar av året men har inte skrivit ut sig ur Sverige. En i Sverige bosatt person som äger en spansk fritidsbostad drabbas av två svenska skatter. Den ena skatten avser uthyrning och den andra avser försäljning.

Skatt på hyresintäkter

Detta gäller även om man inte hyr ut sin lägenhet eller villa. Man blir ändå betraktad av den spanska skattemyndigheten som om man i verkligheten uppburit hyresersättning i kontant form även om den aldrig varit uthyrd och aldrig har givit någon intäkt. Detta förmånsvärde är två procent av fastighetens taxerings värde, på spanska valor catastral. I Spanien förväntas man kvartalsvis deklarera sina hyresintäkter på skattemyndighetens blankett 210. I korthet innebär de svenska skattereglerna att hyresintäkten i Spanien tas upp som inkomst och sedan görs bara schablonmässiga avdrag för kostnaderna. Av hyresinkomsten är de första 40 000 kronorna fria från skatt. Om hyresinkomsten är högre än 40 000 kronor beskattas hyresintäkten med ett avdrag på 20 procent. Eftersom även Spanien anser att inkomsten ska deklareras där, så har Spanien förtur till beskattningen eftersom bostaden är belägen i Spanien. Den spanska skatt som du har betalat har du tillgodo i den svenska deklarationen.

Kapitalvinstskatt vid försäljning

Den dag du säljer din spanska bostad vill även svenska staten ha en kapitalvinstdeklaration (tidigare benämnd reavinstdeklaration) där du deklarerar den vinst eller förlust du har gjort. En vinst beskattas med 22 procent i Sverige. På den vinst som uppstår har säljaren tre månader på sig att betala kapitalvinstskatten på 19 procent till den spanska skattemyndigheten. Den som köper fastighet är enligt lag skyldig att betala tre procent av köpeskillingen till skattemyndigheten som ett förskott på en eventuell reavinst, varför säljaren endast får ut 97 procent av köpesumman. De tre procent som köparen har betalat direkt till skattemyndigheten har säljaren självfallet tillgodo i sin korrekta kapitalvinstdeklaration. Eftersom bostaden är belägen i Spanien har Spanien förtur till beskattningen. Den i Spanien erlagda skatten har du tillgodo i Sverige. Så i praktiken kan den svenska skatten uppgå till mellanskillnaden mellan 22 och 19 procent, alltså med tre procent.