Publicerad Lämna en kommentar

Det spanska språket

Spanien är språkmässigt ett splittrat land. Att man i Spanien talar spanska är sant men, tro det eller ej, det finns spanjorer som inte förstår det språk vi kallar spanska. Det finns platser i Spanien där en spanjor som talar landets officiella språk inte förstår det brev han får från till exempel sin bank, eftersom det är skrivet på något av landets övriga språk.

I Barcelona pratar många föräldrar bara katalanska med sina små barn – ett språk som ingen annan i hela världen förstår förutom några miljoner spanjorer uppe i Spaniens nordöstra hörn. Detta är en märklig situation som kräver en förklaring. De regionala språken baskiska, galiciska, katalanska och valencianska är co-officiella i respektive region. Det officiella språket i hela Spanien är castellano (spanska-kastilianska). Spanska är världens näst största språk och modersmål för över 350 miljoner människor. Spanska är också det officiella språket i 20 länder världen över. Till detta ska läggas de 155 miljoner som talar portugisiska, merparten i Brasilien, och som förstår en del spanska.

Kastilianska är obligatoriskt i skolan för alla spanjorer men det finns också regioner där man är tvåspråkig, det vill säga man har ett andra språk som är officiellt i respektive region (comunidad autónoma). Det är katalanska (catalán) i Katalonien och på Balearema samt en viss typ av katalanska i Valenciaområdet, baskiska (vascuence eller euskera) i Baskien, och galiciska (gallego) i Galicien.  Spanska, katalanska och galiciska tillhör den ibero-romanska språkgruppen och en del av det spanska språket är av arabiskt ursprung. Under Francos diktatur fick endast kastilianska användas offentligt. De andra språken var förbjudna i skolorna och talades bara i hemmen, aldrig offentligt på grund av rädsla för repressalier. Francos målsättning var att åstadkomma att ett enda språk talades i Spanien för att ytterligare ena landet under en enda flagga. Galiciska är mer besläktad med portugisiskan än med spanskan. I de baskiska områdena talar en liten men beslutsam minoritet baskiska, som är ett tungomål om vars ursprung de lärde tvistar. Man har faktiskt funnit likheter med finska och en koreansk dialekt. Precis som i olika landsdelar av Sverige finns det också i Spanien lokala dialekter.  Speciellt vanlig i södra Spanien är den andalusiska dialekten som ibland är svår att förstå på grund av att andalusierna talar mycket fort och förkortar många ord i uttalet.

Publicerad

Funderar du på att starta företag i Spanien?

Som EU-medborgare är det fritt fram att etablera ett företag i Spanien. I slutet av min bok hittar du ett adressregister med flera exempel på svenska företagare som har startat upp sin verksamhet i Spanien.

Vem behöver du ta hjälp av?

Du måste ta hjälp av en erfaren bokförare (gestor på spanska). Tro inte att du kan sköta din egen bokföring. Vidare behöver du anlita en person som hanterar dina anställdas löner. Denne är oftast en universitetsutbildad person, som genom sin utbildning, äger rätt att meddela försäkringskassan när du ska anställa någon eller när någon ska sluta.  Denne person upprättar lönespecifikationer och kontrolluppgifter (certificado de retenciones). Du kanske är i behov av skatterådgivning och då behöver du en asesor fiscal.  Möjligen kommer du att söka juridisk hjälp, då behöver du kontakta en advokat (abogado).

Läs mer om de olika spanska bolagsformerna

Publicerad

Köa utan nummerlappar

Nummerlappar har inte riktigt slagit igenom i Spanien. I affären, på banken, i apoteket eller var som helst där det är normalt att ställa sig i en kö, så måste du nu lära dig det spanska sättet att komma fram rätt i kön. Dessutom är det inte alltid så att man ställer sig i en kö utan man frågar artigt när man kommer in “Quien es el ultimo?” (Vem är sist i kön?).

På så sätt är den enda person man behöver hålla koll på den som steg in före dig. Ett ovanligt sätt att köa men det är vad som väntar dig.

Publicerad

Midsommarfirande i Spanien

Det är inte bara i Sverige som midsommar är en stor festdag. Som vi känner till firas den svenska midsommarfesten fredagen som inträffar mellan den 19 – 25 juni. I Spanien är det alltid den 23 juni, dvs. den dagen då Sverige fram till 1953 firade midsommar. Spanska midsommarfester arrangeras för att hedra helgonet San Juan eller Johannes Döparen som vi säger på svenska. Över hela Spanien pågår midsommarfirandet.

På stränderna brinner eldar, fyrverkerier smattrar i gryningsljuset. Det konsumeras god mat och det dricks mängder av goda drycker. Det är skratt, musik och dans till långt fram till gryningen. I de flesta kuststäder badar folk i havet under midsommarnatten vilket sägs ge lycka under det kommande året. Att gå baklänges ut i vattnet klockan 24.00 är en tradition på många platser. Det är en upplevelse att vara en del av det spanska midsommarfirandet. Så missa inte att gå ner till stranden på söndag den 23 juni. Då har ni fått uppleva det bästa av två kulturer.

Publicerad

Cava – lika bra som champagne men billigare

En av mina absoluta favoriter bland spanska drycker är cava. Den bästa cava, som jag har druckit i Spanien, anser jag vara lika smakfull som ett glas champagne. Vad jag också har förstått är att cava har slagit igenom även i Sverige. År 2006 exporterades enligt Consejo Regulador del Cava drygt 2 100 000 flaskor cava till Sverige. Importen till Sverige har mer än fördubblats sedan 1986.

Själva ordet cava kommer från katalanskan och betyder källargrotta. Drycken är ett mousserade kvalitetsvin och Spaniens motsvarighet till champagne, men till skillnad från champagne behöver inte cava komma från ett specifikt distrikt. Cava är till volym räknat världens mest exporterade mousserande vin. Det finns olika typer av cava beroende på torrhet och druvblandning. Med inblandning av Pinot Noir-druvan får man en mer rosafärgad cava (rosat), men detta påverkar främst färgen och inte torrhetsgraden.

Cava framställs genom så kallad método tradicional, vilket innebär att den andra jäsningen sker på flaska. Det går till så att man först pressar druvorna och jäser vinet en första gång. Sedan tillsätter man ny jäst samt socker och buteljerar vinet. Därefter jäser jästsvamparna i den stängda flaskan under några månader. Jästen äter socker och kolsyra bildas i flaskan. För att avlägsna den bottensats, som bildats i flaskan, ställer man traditionellt flaskorna upp och ner i ett speciellt flaskställ, pûpitres på spanska, så att bottensatsen till slut hamnar i toppen av flaskan. Därefter fryses flasktoppen och tack vare ett övertryck som kan vara upp till sex atmosfärer, åker isklumpen ut när flaskan öppnas och bottensatsen avlägsnas. Innan flaskan återförsluts, häller man i druvjuice i flaskan och sätter sedan på korken. Cava måste lagras åtminstone i nio månader innan den får säljas.

Cavans söthetsgrad bestäms av druvjuicen som man tillsätter i slutet innan man sätter på korken, den så kallade dosagen. Om cavan ska vara torr tillsätter man max 15 gram socker per liter, om den ska vara halvtorr tillsätts 17–35 gram socker och ska den vara söt så tillsätts minst 50 gram socker (per liter). Klassningen sker efter hur mycket socker som tillsätts, det vill säga efter hur torr cavan görs:

  • Brut Nature: inga tillsatser av socker. Den torraste cavan.
  • Extra Brut: upp till 6 gram socker per liter, g/l.
  • Brut: 6–15 g/l
  • Extra Seco: 12–20 g/l. Den mest köpta i Sverige.
  • Sec: 17–35 g/l.
  • Semi Sec: 33–35 g/l.
  • Dulce: över 50 g/l. Den sötaste som bäst lämpar sig till desserter.